Gangstah
Hard as nigga who don't give a flipp!!
Jag är snäll nästan hela tiden men ganska så sällan når jag kokpunkten, då jag varit snäll för länge och bägaren håller på att rinna över. Det har hänt idag. Jag är en gangster nu, en hård gangster, typ som Zlatan. Jag har känt så här några dagar, som när jag började mitt nya jobb och det blev dålig stämning för att jag sålde överlägset bäst 3 dagar i rad. Då är jag typisk svensk och nästan ursäktar mig själv. Men varför? Varför säger jag inte precis som det är att "hej hej här är jag och jag älskar att vinna och vara bäst och jag är ganska bra så nu får ni börja sälja som bara den om ni vill slå mig". Jag är less på att gå runt och tro att jag inte är bra. Jag vet att jag är helt okej så därför orkar jag inte heller få det att låta som att jag är värsta rookien. Och jag är så sjukt less på stan, att svettas i butiker, människor som går eller står i vägen, på hörlurar som ploppar ur öronen hela tiden, på påsar och väskor som är tunga och otympliga och på att Täby kyrkby ligger oerhört långt bort. Jag är asirri på det mesta, jag skulle kunna skriva otroligt mycket skit om det mesta och de flesta men då skulle jag Ha betydligt mycket mindre vänner.. Men mina bästaste vänner som jag firade min födelsedag med igår finns inte mycket dumt att säga om :) iaf inte som dom redan hört, vi kan vara ganska hårda ibland hehe.
Men nu ska jag på födelsedagsfest och jag måste lugna ner mig lite för det känns som att jag skulle vilja slåss! Så långt brukar det aldrig gå men jag kan vara ganska giftig ibland så det bådar inte helt gott.. Men Taco-Anders på ingång snart!! Och nu fick jag precis syn på de två roligaste tvillingarna i Täby. De flesta vet vilka jag menar :) Gratis paus-underhållning <3
