lo89a

I lördags hade vi en jättekul kväll på tegelbruket. Det var så kul att jag blev utslängd (jag plöjde tydligen fram som en traktor och välte folk). Just i den sekunden när vakten ledde ut mig så tänkte jag "hur långt har jag egentligen kommit på 5 år?" Var det inte precis så här livet var när jag var 18? Det kändes lite som att cirkeln var sluten om ni förstår vad jag menar!? You can take the girl out of the honky tonk But you can't take the honky tonk Out of the girl, det är väl the ugly truth antar jag...
Men varför klaga när man har kul?
Dagen efter hände det bästaste som jag vet, jag vaknar upp i sarah Bs lilla rum med 8 underbara vänner lite huller om buller, mina kläder är smutsiga och mitt hår är kladdigt efter att ha tumlat runt lite lagom på (dans)golvet och vi fnittrar länge och mkt. Mysigt!
Det får mig att önska att jag alltid ska vara ung, jag vill aldrig bli äldre nu!
På vissa sätt är jag glad att jag inte är lite yngre för då var jag så brutalt förvirrad över vem jag var. Eller egentligen visste jag nog vem jag var, jag visste bara inte vem jag borde vara. Nu är jag så mogen att jag skiter i vem jag borde vara och låter mig själv vara bara mig liksom och går det inte hem hos folk så ja då är det ju väldigt tråkigt för dem :)
Men mina vänner gillar mig lite iaf och det är jag sjukt glad över för ni är det bästa som finns!! Smartast, snyggast, skönast och framförallt ROLIGAST! Det går inte att hitta roligare människor alltså <3
En sak som har slagit mig att det är väldigt väldigt tur att ödet ville mig så gott att jag föddes på samma gata som en av de absolut underbaraste vännerna jag har, Cissi Spong!


Jag har kommit fram till att jag känner typ alla vänner genom henne. Om jag inte kände Spoon hade jag inte en träffat Malin. När jag träffade Malin första gången var det som att alla bitar föll på plats, vi garvade från första stund och tog fram varandras värsta (höhö) sidor. Kan inte komma på många människor jag skulle känna om det inte vore genom dem. Jag hade kanske inte ens börjat rida om jag inte känt Cissi?? Då hade jag inte heller fått uppleva de bästa åren i mitt liv, vedatiden liksom :) och lärt känna alla de underbara människorna som var som min familj i flera år. Hemsk tanke!
Men tack till Cissi Spong, du har i princip gett mig hela livet! I love you girl




Nej nu ska jag sluta vara sentimental, har faktiskt lite att fixa med idag för jag har faktiskt kommit en liten bit på vägen de senaste 5 åren. Jag har ett jobb (wow), jag betalar mina räkningar i tid = idag och jag ska idag lära mig hur man städar ett badrum. Men hjälp av hushållshandboken för män och musik kommer detta gå utmärkt.
Nåja jag försöker iaf att bli lite vuxen (bortsett från när alkoholen är involverad) och mest av allt försöker jag bli en bättre vän, en människa som tar ansvar för sina handlingar och så försöker jag att bli lite mindre "hemlig" om ni fattar!?
Innan jag avslutar vill jag bara berätta om ett fasansfullt ögonblick som inträffade igår: i söndags var jag helt säker på att jag hade gått igenom och kommit ihåg alla människor jag träffade i lördags och liksom "ja men gud va skönt, ingen skada är skedd" men sen igår när jag jobbar så ser jag en människa som påminner om någon och då minns jag en person till jag träffade när jag väntar på min jacka efter utslängningen och allt jag känner då är bara neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeejjjj!
Ibland önskar man att man skulle glömma allt!