Memory lane is closed

Igår mindes jag när vi sålde kakor. Det var så här att vi skulle till globen och bo på globenhotellet så vi skulle samla in lite pengar för att ha råd, fattiga som vi var. Erika kommer då på brilljanta idén att sälja kakor och plötsligt är hennes källare fylld med kakburkar. Typ 100 000 kakburkar eller nåt. Tror vi sålde max 10 burkar sen och kakorna fick skickas tillbaka. Är så mycket lättare att gå runt och sälja saker när man är mindre, vi var ju nästintill fullvuxna och då tror väl folket bara att man är lite efterbliven kanske, eller psykopat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback