Årets sista dag!

Jag tänkte passa på att skriva några sista rader 2011. Jag har tagit bort lösenordet här på min blogg av två olika anledningar. Den första är för att recensionerna av syltorna i förra inlägget är så otroligt roligt att jag mer än gärna vill dela med mig till fler. Den andra anledningen är för att om jag skulle få för mig att skriva något 2012 vill jag såklart dela det med fler än bara mig själv :) Årets sista dag spenderades ensam och det har varit sjukt underbart! Låg i sängen, kollade på gossip girl (överraskande) och åt choklad till frukost, det är frihet när den är som bäst! Sedan har jag varit på stan och fikat med mig själv. Det låter konstigt men jag älskar att göra saker med mig själv. Har alltid haft ett väldigt stort behov av att vara ensam. Och så har jag på samma gång ett enormt behov av att prata och vara social, typ hälften hälften. Nu ska kvällen snart spenderas med lite vänner. Jag är verkligen taggad, det känns som att 2012 ropar på mig :D Just nu känner jag att New York också ropar på mig. Jag ska boka en resa snarast! Jag längtar efter min brorsa också! Det är konstigt för jag är så van vid att han är någon annanstans i världen eller djupt försjunken i ekonomiska termer men ändå så saknar jag honom. Men nu ska jag inte bli blödig, året som kommer ska ringas in med glädje! Första veckan spenderar jag i fjällen, stört underbart att stå på skidorna igen <3 Jag har köpt nya pjäxor till mina längdskidor också och det kommer bli grymt bra! Jag fungerar så att när jag ska köpa sånt här, tex pjäxorna, då går jag på det dyraste och tänker att ja men de här är för elitåkare, det blir perfekt! Nånstans på vägen glömmer jag något, typ det faktum att jag är så långt ifrån elitskidåkare som man kan komma. Men undrens tid är inte förbi, idag såg jag tex ett par som kysstes väldigt publikt och då kände jag att kanske var det där ändå pyttelite gulligt. Så ja allting kan hända 2012! En sista sak vill jag säga och det är till min bästa vän Mallan: jag saknar och längtar efter dig! Men vi ses nästa år! Och året efter det och året efter det. Du kanske inte förstår exakt hur många år vi kommer ses men det är sjukt många, resten av våra liv. Länktar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback