förvirrad
en sak som gör mig lite smått skärrad, men ändå glad, är att jag har fått MVG, mycket väl godkänt, på alla mina tre inlämnade uppgifter i textkommunikation. Är för det första inte jättevan att få MVG och för det andra är jag absolut inte van att det är så enkelt. Jag har ju liksom suttit med uppgifterna i typ 30 minuter!
Men nu menar jag inte att jag inte är värd mvg för dom är rätt bra skrivna ändå måste jag säga och det är ju bara en A-kurs. Det som oroar mig är att mitt liv helt plötsligt är så problemfritt och bra.
För bara några år sedan vände jag mig till gud och frågade:
- Varför ska mitt liv vara så här ytterst jobbigt och hemskt? Vad vill du straffa mig för?
Och nu då, vad vill han ha sagt? Att jag plötsligt värd att leva ett superduper bra liv? Kan inte minnas att jag ändrat mig radikalt, förrutom att jag färgat håret brunt, så varför är jag förtjänt av det här nu?
Jag mådde ju så pissdåligt förrut att jag hellre hade velat jämna ut olyckan över alla mina levnadsår.
Antingen ligger det en hund begraven här och så står olyckan runt kröken och väntar på att sätta in eller så finns det ingen gud eller något som är förbestämt i livet. Det är nog helt enkelt så att man måste vara riktigt olycklig för att kunna vara riktigt lycklig. Hur ska man annars veta hur det känns?
Eftersom att mitt liv är så himla fint så har jag bestämt mig för att på något visa uppskattning för det och göra några goda gärningar:
*Ska köpa busskort och inte åka bil = bra för miljön och även för min ekonomi
*Ska börja skicka ut presenter till någon jag tycker om. Den första personen är redan utvald och kommer få en present på posten.
*Ska sluta drömma om att göra kriminella saker. Funderar även på att sluta göra kriminella saker hehe.
Nej nu ska jag gå på promenad och sen dricka kaffe
